Internasjonal ros til Ultima 2000

International Herald Tribune, Svenska Dagbladet og Dagens Nyheter skryter alle av årets Ultima-festival. Olav Anton Thommessens "Cassandra" får spesielt mye oppmerksomhet, men også "Nokon Kjem Til Å Komme" av Knut Vaage og Jon Fosse får mange anerkjennende ord. International Herald Tribune applauderer Ultima for sin bredde, og roser også måten festivalen trekker inn spennende, internasjonale impulser på. Dagens Nyheter kaller Ultima for Skandinavias fremste festival for samtidsmusikk.

12.10.2000 | Av: Arvid Skancke-Knutsen

International Herald Tribune er en av verdens mest velrenommerte, engelskspråklige aviser, og gis ut sammen med New York Times og Washington Post. Onsdag 11. oktober viet den internasjonale storavisen over en kvart side til årets Ultima Festival. I innledningen til artikkelen, som er skrevet av den Moskva-baserte musikkskribenten George W. Loomis, heter det som følger:

Tradisjonell japansk gagaku er ikke vanlig kost for en samtidsmusikkfestival, men dens tilstedeværelse i en travel åpningshelg antyder noe om spennvidden i Oslos årlige Ultima Festival. Ultima har rukket å fylle ti år, og finner plass i programmet sitt for norske komponister som har noe på hjertet, samtidig som man også strekker seg langt hinsides de nasjonale grensene for å presentere viktig, ny musikk.

George Loomis gir mye ros til åpningskonserten, og berømmer både Oslo Filharmoniske Orkester og dirigent Christian Eggen for deres evne til å fremføre ny musikk. Jon Øivind Ness’ ”Photophorus” blir beskrevet som idérik, mens Loomis ellers mener at Asbjørn Schaathuns ”Triptych” viste en mer distinkt retning.

New Herald Tribune skriver videre at Olav Anton Thommessens ”Cassandra” gjenoppplivet den melodramatiske tradisjonen med tale og orkester, og mener at verket viser et musikalsk slektskap med stykker som Berlioz´ ”Lelio” og Griegs ”Bergljot”. Juni Dahr blir for øvrig spesielt fremhevet for sin bergtagende innsats i stykket.

”Nokon Kjem Til Å Komme” blir av New Herald Tribunes anmelder beskrevet som et verk med ”teatralsk puls” som også viser instrumental dybde, til tross for at det bare er åtte musikere på scenen. Loomis skriver at stykket kanskje kunne behøve ytterligere arbeid med stemmepartiene, men konkluderer samtidig med at ”Someone Is Coming” viser løfterikt, dramatisk talent.

Gode omtaler i Sverige
Også de svenske storavisene Dagens Nyheter og Svenska Dagbladet har mye godt å melde om årets utgave av Ultima-festivalen. Svenska Dagbladet har i dag, 12. oktober, viet en helside til den norske samtidsmusikkfestivalen, slik Dagens Nyheter gjorde det alt på tirsdag.

Svenska Dagbladet roser Ultima for det høye kvalitetsnivået, og fremhever Ultima 2000 som en positiv motsats til verdensmusikkdagene til International society for contemporary music, som i følge skribent Tony Lundman ofte risikerer å fremstå som ”en lekestue for overteoretiserende middelmådigheter”. Lundman mener at Ultima, som Norges og kanskje Nordens største festival for samtidsmusikk, holder et langt mer stabilt kvalitetsnivå med sitt mer konsentrerte utvalg, der både komponister og musikere innfrir forventningene.

"Skandinavias fremste festival for samtidsmusikk"
Anmelder Martin Nyström i Dagens Nyheter kaller Ultima for ”Skandinaviens främsta festival för samtida musik”, og er svært begeistret over måten festivalen har utviklet seg på:

När man reste till Ultima i Oslo i början av 90-talet var det till en festival med folkabussfaktor. En intim och entusiastisk utpost för nutida musik med drag av subkultur. Konserterna ägde rum på Musikhögskolan och mycket kretsade kring den hängivne Christian Eggen och hans Cikadaensemble. När Ultima nu firar 10-årsjubileum står samma Christian Eggen i Konserthuset och leder en av Europas främsta symfoniorkestrar - Oslofilharmonikerna. Kulturminister Horn är också där och prisar nyskapandet, skvätter ut kvartsmiljonstipendier och förklarar att Ultima nu har ett 15-tal av Norges mest betydande musikinstitutioner bakom sig - samt att förra årets publikrekord på 14 000 besökare (!) mycket väl kan överträffas.

Ultima är i dag Skandinaviens främsta festival för samtida musik - med en profil som tydligt påverkats av att begreppet "samtida musik" blivit alltmer diversifierat. I år betyder det att man hittar installationer, melodramer, fri-improvisation, scratchkonst (arrangerad av tidskriften Wire), multimedier och japansk gagaku-orkester (har efterträtt gamelan-orkestrarna som asiatiskt favoritsound i väst) jämsides musik av Morton Feldman, György Kurtag, Wolfgang Rihm och Klaus Huber och europeiska toppensembler som Ardittikvartetten, Ensemble Moderne och Recherche. Den starka internationella profilen förtar dock inte det faktum att Ultima mest av allt är en kolossal norsk manifestation. Med allt från modernistpionjärer som Finn Mortensen till dagens Eivind Buene och inte mindre än ett 25-tal uruppföranden av norska verk.

Om de norske verkene
”Torn” av Jon Øivind Ness blir av Nyström beskrevet som et forsøk på noe man kunne kalle for speedklassisime, mens Asbjørn Schaathun får ros for sin ”Triptych” - ”som på ett imponerande vis håller ett klangkaos i strama tyglar - ungefär som om Daniel Börtz hade fått en fransk spektralknäpp.”

Jon Fosse får også ros for den magnestismen som ligger i det minimalistiske dramaet "Nokon kjem til å komme", men Nyström mener at det ligger en fare i at tekstens hullrom og pauser til enhver tid skal fylles av musikk. Det fører i Nyströms øyne til at operaen får et sentimentalt drag, men samtidig legger anmelderen vekt på at den musikalske fremførelsen er overbevisende på alle vis.

Om ”Cassandra” heter det hos Dagens Nyheter:

Melodram är en form som helt försvann under förra århundradet - om man inte inberäknar filmkonsten - där det ju ofta talas till musik. Redan i öppningen av Thommessens "Cassandra" går associationerna också till filmmusik. Det mullrar farligt som i "Örnnästet" eller gäckande som i "Indiana Jones". Thommessens orkesterfresker, där vansinniga glissandon skär genom klangväven, utgör en dundrande motpart till Juni Dahrs slanka och modernt stolta Cassandra-gestalt. Dahr äger ett skådespeleri - jag kommer att tänka på Viveca Lindfors - som aldrig gör henne bortkommen där hon står barfota mitt under korselden av Thommessens klangstyrkor. Hennes Cassandra är en gränsperson - allsmäktig och utstött, åtrådd och hånad - men också en helt vanlig kvinna med sina poetiska strategier mot manliga förödmjukelser. Scenen där hon "gör sig till brud" strax innan hon överlämnar sig som lovligt krigsbyte har ett budskap som man kan bära med sig länge, länge.

Ros til Blå
Også Svenska Dagbladet vier mest plass til ”Cassandra” og ”Nokon Kjem Til Å Komme”. Anmelder Tony Lundman kaller Juni Dahrs tolkning av tittelrollen for ”gripende”, men er samtidig av den oppfatning at musikken til ”Cassandra” blir noe for statisk og pompøs. Videre heter det bl.a. at ”trots stundtals stark expressivitet och tyngd, bär musiken även drag av exempelvis Igor Stravinskijs Oedipus Rex.”

Lundman har også sine innvendinger når det gjelder ”Nokom Kjem Til Å Komme”, men mener at det dreier seg om ”mycket välskriven musik, som i sina bästa stunder för tankerna till scener ur Wozzeck av Alban Berg.” Lundman er av den oppfatning at summen av to hver for seg interessante deler, teksten og musikken, ikke blir noe samlet større, men legger på ny til at ”Knut Vaages musik imponerar ändå, och är lysande framförd av ensemblen Bit 20.”

Svenska Dagbladets korrespondent har for øvrig skrevet tre separate artikler rundt Ultima-festivalen så langt, og avslutter med en lovprisning av klubben Blå, som ”kanske saknar motsvarighet i Sverige: en gammal, sliten och rå industrilokal där konstmusik, improvisationsmusik och frijazz möts året om - bortom en belastad, traditionell konsertmiljö.”

Kommentarer:

Kom gjerne med informasjon, argumenter og synspunkter. Du kan enten kommentere via din Facebook-profil, eller, om du ikke har det, via vårt lokale kommentarsystem. Vi krever uansett at du underskriver med fullt navn. Alle kommentarer må godkjennes av redaksjonen før de offentliggjøres (mer om Ballades kommentarsystem). På forhånd takk!